petracaroline

 

Kom just hem ifrån jobbet som förövrigt har varit toppen som vanligt! Har hunnit smälla i mig en uppfriskande och läskande jordgubbssmoothie och slängt igång 2 maskiner tvätt. Nu myser jag inne i väntan på att tvätten ska bli färdig och tittar på solen som skiner ute, fast det blåser friska vindar så det är inte så varmt som man skulle tro.

 

Och tänk att vi imorgon påbörjar årets sista sommarmånad! Tiden flyger verkligen fram och jag hoppas att höstens kyliga vindar kommer hålla sig på säkert avstånd en stund till. Vi behöver verkligen mer sol och värme för att tanka våra kroppar med D-vitaminer inför vintern! Visst? Vi beställer helt enkelt ett soligt augusti till hela Sverige!

 

För min del börjar dock augustimånad med moln och regn (..vardag i ett nötskal) men även med 2 lediga dagar så jag kan inte klaga! Ska å andra sidan jobba hela helgen så jag ska verkligen njuta min helg i förskott (...vardag i ett nötskal) Ska passa på att fixa endel adminstrativt inför hösten samt svänga förbi stan på några ärenden. Träning står också på agendan (...vardag i ett nötskal) och att försöka klura ut vilket internetabonnemang jag ska välja för framtiden. Jepp, det var dagen (...notera den "fyndiga" särskrivningen - humorn e på topp!...)  i ett nötskal!

 

 

Kram

/Petra

 

Idag och denna vecka ska jag fatta några beslut om höstens studier. Huvudbeslutet är vart jag ska läsa komvux- i min hemstad eller i Stockholm? Och därefter följer en rad beslut som kräver agerande för att pusselbitarna ska hinna läggas på plats innan ett visst, närliggande datum. En ganska krävande vecka mentalt kan jag konstatera och samtidigt spännande. Just därför är det bra att veckan börjar med en ledig dag så att jag har tid att reflektera, skriva pluss och minuslistor, planera och så smått börja fixa det som fixas skall...

 

PS. Ett stort minus denna vecka är att mitt internetabonnemang (...mammas) går ut på onsdag och jag har inte bestämt hur vida jag ska ta över det/förlänga det, eller om jag ska välja ett annat bredbandsbolag??  Så det kan bli "tillfälligt avbrott" i bloggen från onsdag 1 augusti medans jag kommer fram till den bästa lösningen, bara så ni är underrättade. Men jag kommer tillbaka, var så säker! DS.

 

På återseende,

/Petra

 

Igår föreslog pappa att vi skulle åka på farmors grav och plantera en buske och jag blev jätteglad över förslaget! Gårdagen bjöd på sol och klarblåhimmel så pappa bestämde att vi skulle åka i hans fräsiga BMW cab (Det gillades!)

 

Farmors grav är belägen på en mycket vacker plats med en liten, vit vacker kyrka och grön, lummig omgivning och där vinden blåser tröstande, mjuka vindar mot ens kind. Vi planterarde en Ölandstok och det blev så fint! Pappa har "gröna" fingrar ( ...något som tyvärr inte gått i arv då jag till och med får kaktusar att vissna!) och han berättade att det finns två varianter av Ölandstok; en med gula, små blommor som blir en hög buske och en med röda, små blommor som växer lägre och blir bredare. Vi (pappa) valde den senare och jag ser framemot att se den blomma för farmor!

 

När vi planterat färdigt och sagt på återseende till farmor åkte vi vidare och eftersom vi var i pappas gamla hemtrakter passade vi på att hälsa på några släktingar som bor i hans barndomshem. Där har jag inte varit sen jag var liten jenta så det var ett trevligt återseende! Vi blev bjudna på kaffe och sockerkaka med glass och jag fick glädjen att gosa med en 8 veckors norsk skogskattunge- så söt! Efter några timmar på språng åkte jag och pappa hemöver, tog en hamburgare i stan innan vi  avrundade petra- pappadagen med kvällskaffe hemma hos mig, sen blåste pappa vidare norrut. Dagen har varit helt fantastisk och jag är glad och varm i hjärtat! (...och ja, jag kan bekräfta att norrlänningar är kaffetunnor!...he,he)

 

Kram och på återseende,

 

/Petra

 

Surfade nyligen in på Helenas blogg - blygamyran - och hittade ett inlägg där som jag verkligen gillade! (Tack Helena!) Hon har hittat ett radioprogram om blyghet på Sveriges Radio som är superintressant! Rekommenderar er verkligen att lyssna! Själv är jag av denna uppfattningen: låt folk få vara som dem är! Alla finns av en anledning och det gör våra personlighetstyper också.Punkt.

 

 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2024&artikel=5138805

 

Kram och kärlek!

 

/Petra

 

 

Jag saknar min farmor så otroligt mycket just nu och jag kan längta så mycket efter hennes sällskap att jag börjar gråta. Som igår och idag...

 

Farmor var den bästa lekkamraten man kan tänka sig, och hennes närvaro fick mig alltid att känna glädje, kärlek och inspiration! Jag har så många fina minnen av henne och dem får mig att le och bli varm i hjärtat. Som när hon satt barnvakt åt oss, då busade vi alltid väldigt mycket, och jag minns att vi en gång byggde en koja under köksbordet av filtar och så satt vi där och åt glass och myste. Eller som när jag var på besök hemma hos henne, då spelade vi alltid yatzy och mumsade wienernougat ( jag inser vem "godisgrisen i mig" kommer ifrån) och när farmor fick yazty flög alltid bena rätt upp i taket och glädjen var total (...jag har alltid imponerats över farmors "vighet"..den har inte gått i arv, ha,ha!)

 

Farmor hade alltid ett lurigt leende på läpparna, en fantastisk humor och hon sjöng ofta och vackert och när hon inte sjöng så joddlade hon. Hon spred en magisk värme runt sig och hon lever vidare inom mig genom våra minnen och jag vet att hon är med mig än fast hon inte längre lever. Även hennes vackra, klarblå ögon lever vidare i mina och hennes sprudlande livsenergi likaså, något jag är så tacksam för! Och varje gång vi skildes åt sa hon alltid "-auf wiedersehen" och varje gång jag skriver det här på min blogg hör jag farmors glada röst...

 

*Tack för dem fina åren jag fick med dig farmor, jag älskar och saknar dig*

 

Auf wiedersehen,

 

/Petra

 

Ja, hörni då har vi kommit fram till sista delen hur jag mediterar, men innan jag går vidare ska jag berätta att 26 timmarspasset har gått strålande! Jag sov dessutom utmärkt inatt och vaknade utvilad och pigg vid 6-snåret av solens strålar som tittade in genom fönstret! Lägg till en uppiggande dusch, nykokt kaffe, frukost och morgontidning att läsa  i lugn och ro och jag frågar -kan man få en bättre start på dagen? Nu är jag ledig fram till tisdagmorgon och det känns superlyxigt! Ska träna om en stund och sen blir det att handla godsaker inför fredagsmyset och resten av helgen! På listan står bland annat räkor(...som man skalar själv!), majonäs, citron, baugette och fräscha grönsaker. Jag ska även köpa hem ingridienser så att jag kan baka en smulpaj på blåbär! Mumsfilibaba! Nå väl, nog om detta...nu till hur jag mediterar:

 

 

Jag börjar alltid med att smörja tigerbalsam på nacken, mellan skuldebladen (...så gott jag kommer åt) samt på bröstbenet (...benet mellan brösten för att vara specifik ) Detta gör jag för att värma upp musklerna och underlätta för andningen. Euycalyptus ska enligt kärringråd ha en "öppnande/renande" effekt på luftvägarna typ vid förkylning så jag är inte helt ute och cyklar med mitt tigerbalsam.

 

Sen lägger jag mig till rätta på min spikmatta och drar en filt över mig för att hålla värmen. Ställer som regel klockan på 20 minuter och så börjar jag andas medvetet. Jag andas in genom näsan, från nedre magen så att hela magen blir stor, för att så fylla övre delen av bröstkorgen, sen andas jag ut genom näsan tills all luft är ute.

 

Jag försöker bara ha fokus på hur jag andas, hur det känns i kroppen och vart det känns. Går andningen lättsamt eller är det tunga, ansträngda andetag? Fastnar jag någonstans? Finns det en "hårdhet" i bröstbenet? Blir den punkten mjukare allt eftersom jag andas in och ut? Hur känns puslen? Vart känner jag den? I halsen? magen? hjärtat? Hur känns kroppen i övrigt? Avslappnad eller spänd? Om spänd, vart är jag spänd?

 

Typ sånn uppmärksamhet ger jag kroppen samtidigt som jag andas in och ut, lugnt och metodiskt, så naturligt som jag bara kan. Man kan nog säga att jag scannar kroppen på mitt eget vis och känner efter hur dagsformen är genom att utföra denna typ av meditation. Försöker hålla tankarna borta alternativt bara låta dem finnas som man visst ska göra enligt "de lärda" -iaktta tankarna utan att fastna i dem. Funkar ibland, ibland inte och övning ger färdighet brukar jag då trösta mig med!

 

"Mini"-meditation,  1-3 min: På jobbet kan man ju inte direkt lägga sig raklång och köra 20 minuters meditation i fikarummet bland kollegor och kaffekoppar, men det finns alternativa lösningar. Jag brukar göra en så kallad "mini"- meditationsövning sittande eller stående om jag får någon minut ensam i fikarummet, när jag sitter ute i solen eller i samma veva som ett toalettbesök. Då kör jag medveten andning a la Tomas Frankell och det betyder att man tar händerna på axlarna med tummen baktill och fingrarna framtill och armbågarna utåt, man andas in samtidigt som man rullar armbågarna bakåt och när man andas ut rullar man armbågarna framåt igen (...precis som Thomas visar i videolänken jag lagt ut med honom). Andas så under 1-3 minuter för att ladda in ny energi och rensa ur systemet.

 

PS. Börja i det lilla och ta en dag i taget. Förvänta inget speciellt utan se vad som sker allt eftersom meditationen blir en naturligare del av vardagen.Berätta gärna hur det går om ni prövar "min" variant eller någon annan meditationsform! DS.

 

 

Kram och på återseende,

 

/Petra

 

Jag njuter av strålande solsken och frukost på balkongen (...balkong är lyx!) innan det är dags att plocka ihop ryggsäcken för ännu ett 26 timmarspass. Hoppas på ett lugnt och fint arbetspass med solsken och glatt humör!

 

Imorgon klockan 14 har jag helg och jag hoppas att vädret håller i sig hela helgen då jag är ledig. Då ska här solas och kanske tas årets första dopp? Tycker det är på tiden för det, eller vad säger ni?

 

PS... och vi ses väl på fredag? Då kommer fjärde och sista delen om meditation och kommer handla om hur jag mediterar! DS

 

Kram,

 

/Petra

 

Semester och att resa utomlands i augusti eller september i 2 veckor och ladda D-vitaminer för vintern

 

Oslo och att träffa alla mina vänner samt att sitta på Dattera till Hagen med mina systerbästisar och mysfika en hel dag som bara vi kan

 

Frihet under ansvar att jag blir antagen till distanskursen jag sökt till hösten som gör mina resor möjliga

 

En svamp och blåbärsdag i skogen och att göra varmamackor av kantarellerna och en smulpaj av blåbären

 

Min bästa frisör och att lägga in folieslingor i en kall, blond ton (..det är 1 år sedan sist!)

 

Manikyr och att bli bortskämd med fransk manikyr hos min nageldesigner på Söder

 

Att jag blir faster i oktober

 

Körkort och lila sportbil vars bilmärke jag inte bestämt ännu

 

En hund och en dvärgtax ska det vara! Precis en sånn som min familj hade när jag var 6 år

 

Att inreda min egen lägenhet stilrent, naturligt och japanskt

 

PS. Vad längtar ni efter? Dela gärna era drömmar här!DS.

 

Kram,

 

/Petra

 

Jag har, som ni kan läsa i "Del 1 Meditation-vadå?" sett med egna ögon att meditation kan göra för underverk, så bara det har öppnat mina ögon för denna magiska form av läkande. Jag har även under flera års tid känt ett allt starkare behov av att landa i mig själv och finna någon form av inre lugn utan att veta hur, då jag alltid varit en "allt eller inget"- jenta. Full gas till jag stupar typ. Att jag under 13 år haft en hektisk arbetsvardag som frisör och pedagogisk handledare i Oslo och samtidigt bott kollektivt under mer eller mindre de 13 åren har garanterat inte hjälpt mig att få ett inre lugn, tvärtom. Att jobba så nära människor i en stressig arbetsmiljö- med allt från 12-24 personer pratandes i munnen på varandra- i små lokaler (30-40 kvm) med telefoner som ringer, hårfönar som oväsnas, kunder som kommer in och ut i en jämn ström, som behöver vägledning när de ska köpa schampo eller boka tid, lärlingar som behöver hjälp med klippningar, pluss att man ska hålla koll på sin egen kund OCH tiden för nästa kund sitter och väntar... ja..puh, jag blir stressad bara av att skriva detta!

 

Föreställ er sen att efter sådana hektiska arbetsdagar komma hem utan att kunna dra sig tillbaka och bara vara, utan då behöva ta hänsyn till andra, ofta helt okända människor och socialisera vidare när man lagar middag och sen äter den, när man egentligen bara vill vara ifred i sitt eget sällskap i tystnad. Då tänkte jag mer på ekonomin än på mina inre behov och valde kollektivt boende av ekonomiska skäl. En sånn livsstil skapar stress för en skörstark person kan jag lova men jag visste inte då att jag var en sådan personlighetstyp.Fritiden var tyvärr inte lugnare kan jag intyga, nej, nej, cirka 2-3 gånger i veckan under 5 års tid tillbringade jag- the superwoman-  fritiden ideellt på Friskis&Svettis där jag jobbade som träninginstruktör. Något jag haft stor glädje av men jag hade inte tillräckligt med självkännedom på den tiden och insåg inte mina egna begränsningar. Jag ville göra så mycket men kroppen och själen hängde inte med, och tillsammans med den överaktiva livsstilen, kollektivlivet och den hektiska arbetsvardagen blev resultatet att jag smällde in i väggen inte 1, inte 2, men 3 gånger. Tredje gången insåg jag att något måste förändras och tiden efter insikten fylldes jag med känslor av misslyckande, sorg över att inte klara av arbetsvardagen, fritiden, livet och allt annat jag ville göra och vilsenhet följde- vad göra nu?

 

Tänk om jag vetat det jag vet om mig själv idag, då hade jag varit mycket snällare emot mig själv och prioriterat annorlunda. Idag vet jag att en sånn hektisk arbetsvardag och livsstil inte fungerar för mig och nu ser jag till att påverka där jag kan påverka. Arbetslivet rent generellt tar ju sin beskärda del av energi från oss alla och ger förhoppningsvis samtidigt mycket fint tillbaka. Samma sak gäller för studentlivet. Skillnaden idag är att jag är väldigt rädd om min fritid och hur den spenderas. Jag vet idag att jag behöver möjlighet att dra mig tillbaka i lugn och ro och tystnad, tid att smälta alla lintryck som livet serverar mig och jag behöver vara själv. Här kommer meditation in i bilden som ökar min livskvalitet och hjälper mig att balansera min energi, grunda mig själv och lugna min tankeverksamhet som ofta går i hundra åttio.

 

1) Det gör mig lugn och avslappnad

4) Det hjälper mig att omprogrammera mina tankar från negativa, försvagande till positiva,stärkande

5) Jag vill bli en mer ödmjuk och empatisk människa och övar på att förlåta, acceptera och iaktta utan att döma/fördöma mig själv eller mina medmänniskor- buddistiskt tänk.

 

PS. Imorgon eller fredag kommer sista inlägget om hur jag mediterar DS.

 

Kram,

/Petra

 

Hittade ganska nyligen Sveriges svar på indisk guru som jag hämtar min meditationinspiration ifrån och honom vill jag tipsa er om! Tomas Frankell heter han och är en mångkonstnär- skriver böcker, håller föredrag och har själv sedan åttiotalet utövat yoga. Han har medverkat frekevent i olika livsåskådningssammanhang i tidningar, radio och TV och i första länken kan ni läsa om hans livsåskådnings-"tänk", andra länken leder till hans hemsida och i tredje medverkar han i Gomorron Sverige och lär ut medveten andning! *Så enkelt så gott!*

 

Tomas Frankelll: http://paranormal.se/topic/tomas_frankell.html

 

Hemsida: http://www.devanews.com/hem/startpage.php

 

Så här enkelt andas du medvetet: http://www.youtube.com/watch?v=U0wdn3ZrRMw

 

PS. Kommer berätta mera om varför jag valt just medveten andning som min meditationsform senare idag samt hur jag gör (...mer meditationstips med andra ord) så vi ses väl igen?DS

 

KRAM

 

/Petra

Just därför blir jag extra glad av att det finns människor om pratar öppet om detta! Ikväll när jag slösurfade mig igenom Aftonbladet.se och VG.no hittade jag två kända profiler som pratar om sin själsliga smärta/sjukdomstillstånd. Modigt säger jag!  Ledtråd: Den ena är en smällvacker, svensk hälsoguru och och den andra är en amerikansk, legendarisk musiker och rockstjärna. *Two shining stars who lead the way*

 

Förebild 1: http://www.vg.no/musikk/artikkel.php?artid=10059208

 

Förebild 2: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article15157990.ab

 

 

Kram,

/Petra

 

 

 

 

 

 

Vad passar väl bättre efter träningsrundan än en sommarfräsch smoothie? Det är nyttigt för både kropp och själ, går fort att fixa och smakar himmelskt! Bara till att plocka fram stavmixern och på 1, 2, 3 är den färdig! Jag serverar alltid i ett fint glas och sen är det bara att NJUTA!

 

 

2 dl rödmjölk

0,5 dl smultronyougurth

1/2  banan

blåbär

hallon

mango

 

Beräknad tid att fixa: Fortare än du "hinn" blinka! ;)

 

Kram och på återseende!

 

/Petra

 

Jag har fått en trevlig förfrågan om att skriva ett inlägg om varför jag mediterar och hur jag mediterar samt tips till nybörjare/de som vill komma igång men som aldrig förut mediterat. Vilket strålande förslag- visst! Jag kommer dela upp inläggen i 4 annars blir detta inlägg alltför långt och gigantiskt! Ok, då kör vi!

 

Till att börja med är jag den sista som trodde att JAG skulle börja meditera och här serverar jag några av mina fördomar -"Något såååå långtråkigt! -"Inte har jag tid med det här! "- Men fy vad stressad jag blir av att bara ligga här rakt upp och ner!" -"Vadå möta mitt inre barn? Jag ser då f-n inget barn"!!? (...mer irriterad än lugn!) Det var sådana tankar som flög genom mitt huvud då jag vid enstaka tillfällen fått för mig att pröva meditation. Jag är den första att erkänna att jag har haft både förutfattade meningar, fördomar och förväntningar när det kommer till meditation. På vad/om något skulle uppenbara sig då jag mediterade? Eller på effekten efteråt? Skulle jag verkligen få känna det där omtalade lugnet inuti? Eller få superkraften att stå emot omvärldens alla krav? Skulle jag på riktigt bli mer empatisk och kärleksfull emot mig själv och mina medmänniskor? Ni som testat och varit skeptiska till meditation kanske känner igen er i tankegången?

 

Vilken bild får ni på näthinnan när ni tänker på meditation och att meditera? Jag vet i allfall att när jag tänker på meditation får jag en bild av gurus i Indien med snälla ögon, som sitter dagarna i ända på sina Ashram och mediterar och yogar och har sinnesfrid och kärlek i hjärtat. Det verkar så ljuvligt, så mysigt och befriande visst? Och för att inte tala om alla miljoner lärjungar som följer i deras fotspår världen över. Kan dem ha fel allihopen? Vad är det som är så magiskt med meditation? Hur ska man hitta rätt i denna meditationsdjungel, tekniker och varianter? Varför ger medveten andning inre lugn? Vad innebär medveten andning?-" So many questions so little answers"! Det är bland annat alla dessa frågor som gett mig vatten på kvarnen och viljan att finna svaren genom att ge meditation en ärlig chans.

 

Men det som på riktigt väckt min tro på meditationens läkande krafter (...och som smulat sönder mina fördomar totalt och jag gillart!) är att se hur det kan få människor att förvandlas och transformeras. För 3 år sedan spenderade en mycket god vän till mig några månader på ett Ashram i Indien. Genom daglig meditation, karmayoga och stöd av en personlig guru i landet långt borta transformerades hon från att vara sjuk- djupt olycklig, deprimerad och med kronisk värk i lederna- till att bli frisk. Den förvandlingen har jag erfarat och sett med egna ögon och jag kommer aldrig glömma den dagen då hon kom tillbaka från Indien och var som ny! Hon utstrålade en kärlek, inre ro och livsgnista som jag inte sett hos henne på många år. Jag fick tillbaka min vän i dubbel bemärkning och den dagen insåg jag att meditation måste vara en gåva till mänskligheten!

 

Imorgon ska jag skriva om varför JAG mediterar så välkommen åter!

 

Kram,

 

Petra

 

 

 

Igår kom en av mina bästa vänner förbi med sin härliga familj på tre. Dem var på väg söderut och mellanlandade hos mig med cremebullar och glatt humör, och jag dukade upp med kaffe av finaste kvalitet och vattenmelon som efterrätt på fikat (...Ja, tack både och!)

 

Fick samtidigt glädjen att möta deras 5 månaders gamla bebis för första gången och det var hur mysigt som helst, vilken liten charmknutte! Glad, go och busig med runda, persikolena kinder precis som bebisar ska ha! Mellan varven av bebisgos pratade jag och mina vänner (...som förövrigt inte hade setts sedan i vintras då bebisen låg i magen) i mun på varandra, hi,hi!

 

Det var ett mycket kärt återseende så ni kan förstå att det blev märkligt lugnt i lägenheten när dem åkt hem! Jag brukar gilla lugn men nu kändes det mer tomt...barn gör verkligen något speciellt med stämningen i ett hem! Som tur var fanns det disk att ta tag i så jag pysslade lite i köket och sen tittade jag på minneskonserten från Oslo, verkligen vacker och värdig!

 

Idag står 26 timmarpasset på schemat! Ännu så länge myser jag hemma med kaffe och frukost. Livskvalitet mina vänner! Vi hörs imorgon eller onsdag då kanske det är dags att berätta något om mina framtidsdrömmar? Eller servera er receptet på linssoppan jag är så förtjust i!

 

Kram,

 

/Petra

 

 

 

"Vi vil aldri glemme". Orden är Norges statsminister Jens Stoltenberg. I dag är det exakt 1 år sedan de fruktansvärda terroraktionerna drabbade Norge, Oslo och Utöya. Jag minns att mitt liv stannade av helt den första tiden efter dådet, och jag satt fastklistrad framför nyheterna och försökte "ta in" det ofattbara som hade hänt. Xenofobi - http://sv.wikipedia.org/wiki/Fr%C3%A4mlingsfientlighet- hade drabbat trygga Norge och fått ett ansikte genom de grymma terroraktionerna. Att rädsla kan ta sitt uttryck på många olika vis är inget nytt under solen och xenofobi är ett av rädslans många ansikten. Men att det skulle drabba Norge på ett så grymt och barbariskt vis kom som en blixt från en klar himmel.

 

Efter 13 år i Oslo känner jag mig lika norsk som svensk och mitt hjärta klappar varmt för vårt kära naboeland. 2010, det sista året jag bodde i Oslo bodde jag på Wessels gate och länken nedan visar avståndet mellan mitt hem och regeringskvartalet- klicka på skalan 11 på kartan så ser ni Wessels gates belägenhet-  http://www.gulesider.no/firma/pressesenteret-i-regjeringskvartalet:p10000189049?search_word=regeringskvartalet  Jag uppskattar att Wessels gate ligger cirka 1 km från regeringskvaratalet där bomben detonerade. Varje gång jag skulle ner på stan och hem igen passerade jag VG-huset/regeringskvartalet och även jag kunde varit ett av offren om jag hade bott kvar. I dag på årsdagen är mina tankar och min kärlek med det norska folket och alla som blev drabbade. STRYKEKRAMAR!

 

/Petra

 

 

 

Orden är Alfred Skogbergs, journalist och författare till boken ”När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra”. Ni kan läsa hans debattartikel om denna viktiga samhällsfråga här: http://www.dn.se/debatt/sa-har-kan-vi-minska-sjalvmorden-radikalt

 

/Petra

 

Idag tvättar jag veckans skörd av smutstvätt. Jag gillar att tvätta kläder! Det vilar något meditativt över hela grejen från smutsigt, skrynkligt till rent och slätstruket. Och hur ljuvligt är det inte att känna doften av sköljmedel i kläderna för att så lägga dem rena, nyvikta kläderna i garderoben! *Hallelulja*

 

Mellan varven till tvättstugan sitter jag och steker på balkongen och skriver pluss och minuslista över hurvuda det är bäst för mig att bo i Stockholm eller min hemstad till hösten? Har cirka 2 veckor på mig att komma fram till ett beslut. Beslutångest? -Nej vad då...eller jo, det har jag!

 

Annars då? Ja, helgen kommer gå i lugnets tecken. Kommer dra ut på en lång träningsrunda senare idag och ikväll har jag inga inbokade planer, ännu så länge. Imorgon ska jag mysa med en av mina allra käraste barndomsvänner och hennes 5 månader gamla bebis! *MYS*

 

 

På återseende!

 

/Petra

 

 

Idag skulle jag egentligen varit ledig men blev tilfrågad tidigare i veckan om jag kunde jobba extra och det passade mig bra. Energin är på topp efter en härlig fridag igår med egentid, träning och bloggpyssel som resulterade i en ny layout och 4 inlägg *mycket nöjd*. En extra arbetsdag innebär ju dessutom mer slantar i plånboken och det passar såklart denna student utmärkt!

 

Jag fick även förmånen att sluta 45 minuter tidigare idag då det var lugnt på jobbet, så jag knatade hemåt 14.15 och förbi affären för att handla karameller. Har sedan njutit av en kopp te i solen på balkongen- har såååå vacker utsikt över hamnen! Har även ätit min hemlagade linssoppa som mättar kanonbra, som bara kostar 4 kr per portion, som går utmärkt att frysa och som smakar ljuvligt gott (...foto och recept kan mycket väl dyka upp i ett inlägg framöver)

 

I det skrivande nuet sitter jag och överväger om jag ska måla naglarna knallröda innan jag tar en efterlängtad eftermiddagslur. Ja, så får det bli! Ikväll blir det fredagsmys med smågodis och en film och jag kan bara konstatera att livet är härligt precis just nu!

 

Trevlig helg och på återseende!

 

/Petra

Jag hittade ännu en källa till inspiration idag när jag satt och läste igenom kommentarfältet i UnderbaraClaras blogginlägg "erimiten i mig".  Bloggerskan som inspirerar heter Helena och hon driver bloggen blygamyran och hon brinner för att ge en röst åt alla blyga, introverta och starksköra. Helena har även skapat en hemsida där blyga, introverta, social fobiker och starksköra kan "mötas" och diskutera i en gruppchatt. Fantastiskt initiativ tycker jag! Ta en titt på: http://blygamyran.wordpress.com/ och http://blygamyran.se/

 

På återseende!

 

/Petra

Här kommer ännu en fantastisk bloggerska som jag vill rekommendera er- UnderbaraClara- som driver en av Sveriges största bloggar med 1,3 sidvisningar per månad!  Clara har skrivit ett fint inlägg som hon kallar "erimiten i mig" och det handlar om att vara  "stark-skör". Vilken fantastisk respons hon har fått från sina läsare! Det är så härligt befriande att läsa om hur många som känner igen sig i att vara "stark-skör" eller hög känslig (HSP)! Vi är inte ensamma och vi behövs för att mjuka upp det mellan varven hårda samhället vi lever i! *varm i hjärtat*

 

 

KRAM,

/Petra

 

 

Jag bara måste rekommendera er en fantastisk bloggerska som jag fått glädjen att möta/lära känna under mitt gästbloggande för Vårdguiden. Tove Lundin heter hon och är journalist, egen företagare, skådespelerska och författare av boken -"Handbok för psykon" som kommer ut i augusti. Man skulle kunna säga att hon är en mångkonstnär, ett fyrverkeri av talanger och kreativitet! På Vårdguidens blogg skriver Tove om sin vardag och hur det är att leva med Bipolär sjukdom och ADHD. Hon skriver med värme och en stor portion humor kryddat med visdom, och om ni vill bli inspirerade, upplysta och berörda är ett besök på bloggen ett måste: http://blogg.vardguiden.se/leva-med-adhd-och-bipolar-sjukdom/

 

På återseende!

 

/Petra

 

 

 

Att vara sig själv, vad innebär det egentligen? Är du det? Är jag det? Jag har hört skådespelare (...kända människor) säga att det att vara sig själv är något av det svåraste dem gör. Varför? Tappar dem bort sig själv genom alla roller dem spelar? Är det för att det följer med en allmän uppfattning om hur skådis (... känd människa) ska vara? En yttre förväntan som formar individens beteende? En skådis/kändis är väl hård som en sten, som ska kunna tåla elaka kommentarer om utseende och privatlivet var och varannan dag i så väl media som i gemenemans mun? Och är det inte så att om en skådis/kändis har spelat vissa roller så tror vi att han eller hon är sådan i verkligeheten? (...denna del läses med en smula ironi och glimten i ögat bara så det var sagt). Jag menar erkänn att bilden av Per Moberg var färgad mörk efter hans roll i Rederiet, osympatisk och obehaglig! Och hur denna osympatiska bild förvandlades till ljus genom hans matprogram "Vad blir det för mat"!- Vilken karismatisk charmör han blev, visst!? För att inte tala om Henrik Dorsin (Ove Sundberg) i Solsidan- kanske kunde han tänkas ha samma dryga beteende i verkligheten? Eller? (ve och fasa!) Ibland är det bara så enkelt att generalisera och blanda fantasti med verklighet eller tvärt om. Det skapas en slags förväntan om andras betende, visst?

 

Nå väl, tillbaka till allvaret, gemeneman och att vara sig själv - så enkelt så svårt. Tänk om man inte gillar en del av sig själv? Att man vill bli av med en del av sig själv, en del man vill fly ifrån, slänga i soporna eller bränna på bål- är man bara halvt sig själv då? En halv människa som söker efter den andra halvan av sig själv, som ska vara lika perfekt och fin som den man accepterar och gillar? Eller finns den andra halvan redan hos oss, som ett mörkt moln på en solig himmel, ett oväder som hotar vårt "jag", vår identitet? Är det fördömandet av den mörka halvan som till exempel får endel att gå runt och hacka/trycka ner sina medmänniskor? För att det är enklare att lägga energi på andras fel än att ändra sin mörka halva som är "fel"? Är det därför så många tror att man ska bli räddad av "sin bättre hälft"? Något som inte skjer för då skulle det väl inte finnas otrohet eller skillsmässor? Eller? Jag är i mitt filosofiska hörn idag  och är det något jag gillar så är det att filosofera över livets gåtor! Får man någonsin svar? I wonder..

 

 

På återseende,

 

/Petra

 

 

 

Mycket matnyttig programserie från UR play om social fobi och talskräck i sociala sammanhang som jag bara måste dela med mig av! Ta gärna en titt eller 5- programmet är nämligen producerat i så många avsnitt- ENJOY!

 

 

På återseende!

/Petra

 

Serverar en mindfulnessövning idag och till min hjälp tar jag musiken! Öppna era sinnen med mig och lyssna och iaktta texten till Bob Marleys "Could you be loved". Känner ni textens budskap någon speciell plats i kroppen? I hjärtat? I magen? I halsgropen? Hur påverkar sången och rytmerna er? Med känslor av glädje? Harmoni? Kärlek? Sorg? Öva på att bara låta känslorna skölja över er som en våg som sköljer över klipporna...

 

 PS.Kom ihåg: Högerklicka och välj  "öppna i ny flik" så kommer videon upp parallellt med bloggen.DS

 

Kram!

 

/Petra

 

 

Igår hade jag en helt fantastisk dag på jobbet! Jag vet att det här inlägget skulle handla om mina mål men jag måste dela med mig av min värme i hjärtat först. Det kommer ett nytt inlägg om mina mål, jag lovar!

 

Igår började förmiddagen med regn och grå himmel för att utveckla sig till en strålande vacker eftermiddag med sol och blå himmel (...bara det får ju hjärtat att ta ett glädjeskutt i dessa regntider, visst!) Jag var mer balanserad efter en god natt sömn hemma, samt att jag mediterade och andades medvetet innan jag åkte iväg till jobbet (...så häftigt att det fungerar!) Arbetsdagen rullade på smidigt och till kvällskvisten spelade vi kubb och hörrni- det är första gången i mitt liv som jag spelar kubb- och jag är förlorad! Hur kul som helst och skönt att förena nytta (att jobba) med nöje (att vara ute i naturen och aktivera sig)

 

Jag fick även glädjen att vara medmänniska på jobbet igår och det värmer mitt hjärta att se hur min omtanke, vänlighet och livserfarenhet kan öppna en annan människas hjärta! Jag inser mer och mer att min HSP- känslighet är till stor nytta i detta jobb (...förutsatt att jag själv är balanserad) och det är härligt att kunna vända det jag förut ansett vara min svaghet till min styrka! Känslan som kommer inuti av att visa omtanke, vänlighet och medmänsklighet till en människa som behöver hjälp, det är något av den vackraste känsla jag vet om! Det lämnar positiva avtryck i hjärtat och känslor som lycka, värme och mening sprids  inuti! För att illustrera hur jag känner inuti just nu, högerklicka på länken nedan och inspireras!

 

 

PS. Någon annan som vänt  "svaghet" till att bli en styrka? Varmt välkommen att berätta!DS.

 

Kram/

Petra

 

För att citera Wikipedia: " Detta (HSP) är en särskild egenskap med viktiga konsekvenser som tidigare ofta har blivit förväxlad med medfödd blyghet, social fobi, inåtvändhet och så vidare". Mycket intressant läsning! Jag känner igen mig i mer eller mindre alla punkter om vad som kännetecknar en HSP person som räknas upp i denna text! Någon fler som känner igen sig? Nyfiken på vad HSP är? Klicka på länkarna nedan  och läs mera!

 

 

http://www.sensitiv-hsp.se/ 

 

PS. På återseende imorgon eller på måndag, då får ni veta vilka mål jag har för framtiden!DS

 

Kram

 

/Petra

 

 

Jag är så trött att det finns inte! 26 timmarspasset är verkligen hårt, mentalt framför allt. Det är nog ovant för mig att vara omgiven av människor jag knappt känner, så intensivt, så nära, 24/7. Det är ju så att vissa människor laddar batterierna bäst när dem är med andra människor, och vissa laddar batterierna bäst i ensamhet. Jag tillhör den sistnämda kategorin. Under jourpassen sover jag (...av naturliga skäl) väldigt lätt, som en indian med ena ögat öppet, och sömnbristen gör sig påmind dagen efter. Jag blir mer mottaglig för min omgivning och alla intryck som kommer från höger och vänster förstärks. Det är som om allt bara slukas rätt in i mig och jag har inget filter som sorterar bort energier och intryck som kan tynga mina axlar. Jag kan gå från att vara energisk till att knappt orka prata under loppet av 26 timmar. Men så är jag ju en "allt eller inget jänta" också, på gott och ont. Jag försöker bli mer balanserad och nyanserad och det är en av mina utmaningar.

 

För att tanka mina batterier är det vila i ensamhet (eller i sällskap av min kära familj/nära vänner) och träning i naturen som gäller. Efter jobbet idag kom min goa mamma förbi en sväng för att hämta hem katten Sigge, och i samband med att dem åkte skjutsade hon upp mig till den magiskt vackra sjön. Där joggade jag 5 km, så härligt! På väg hem handlade jag mat och middagen blev ljuvlig, hemlagad linssoppa och nu är jag mätt och belåten. Kommer lägga mig tidigt ikväll och få mina timmars god nattsömn, ska även meditera och öva medveten andning innan jag somnar. Imorgon står ett kvällspass på agendan och jag satsar på att jag är mer balanserad då.Har ännu inte bestämt mig för om huruvida denna typ av jobb skulle funka för mig på heltid eller ej, och det är en av anledningarna till att jag tackade ja till sommarjobbet. Jag är av den kalibern att den som lever och erfarar får svaret och det ska bli spännande att se vad jag säger 5 augusti då jag gör sista dagen. (Jag tror att denna sommar kommer att hjälpa mig vidare när det gäller val av framtida universitetsstudier.)Avslutningsvis- det fina med 26 timmarspasset var att inget hemskt hände under fredagen den 13:onde, och jag bakade jordens godaste smulapaj på rabarber idag!

 

Kram

 

/Petra

Ja hörrni, jobbhelgen står för dörren och inleds med ett 26 timmars pass idag, fredagen den trettonde! Kan bli spännande men jag hoppas dock på en lugn eftermiddag, kväll, natt, dag. Imorgoneftermiddag kommer mamma och gubben för att hämta hem katten Sigge och det är nog lika bra eftersom jag är allergisk mot pälsdjur. Det gick bra första veckan eftersom Sigge mest hängde under soffan, men sista veckan har allergin gjort sig påmind. Eftersom jag är så förtjust i katter brukar jag låtsas att jag inte har allergi men tar alltid mitt förnuft tillfånga när jag börjar nysa värre än Prosit i Snövit och de sju dvärgarna. Det har varit två fina veckor som resulterat i att Sigge vågat visa framtassarna mer för varje dag. Han har strosat runt mer avslappnat i lägenheten och även tytt sig till mig för att bli kliad bakom öronen och klappad på ryggen. Det är värt alla nysar i världen!

 

Nu ska jag meditera och andas medvetet innan jobbet kallar!

 

På återseende!

 

Kram/

 

Petra

 

Tänk på en situation, en händelse, ett djur, vad som helst som känns jobbigt, obehagligt, obekvämt eller läskigt för just dig! För alla har vi något vi helst undviker eller ogärna utsätter oss för, eller hur? Vad det än är som får vår puls att öka dramatiskt, svetten att lacka och magen att knyta sig så är det en naturlig reaktion, en försvarsmekanism som vi burit med oss sen vi var grottmänniskor för att den funkionen hjälpt oss att överleva. Reptilhjärnan, vårt eget alarmsystem som varnar oss för faror, som gör oss klar för strid, flykt eller får oss att frysa. Det systemet funkade bra för våra förfäder som hotades av svält, farliga rovdjur, kyla, tyvärr inte lika hjälpsamt och funktionellt för dagens människor. Idag är det inte ett lejon eller svält som hotar runt knuten (...i all fall inte i norden) Det är istället en vardag i ständig utveckling, en allt mer avancerad teknologi, effektivisering, mänskliga kontakter som blivit mer internetbaserade, på gott och ont, individsamhället som hotar vår hälsa och överlevnad. Idag hotas vi av en  inre och yttre stress, krav från våra arbetsgivare, sociala relationer, livet självt. Detta  får vår reptilhjärna att reagera och gå på högvarv.Vi blir utbrända, sjuka och svaga.Vi blir deprimerade, får ångest och förlorar oss själva.

 

Hur hittar man tillbaka? Hur hjälper man sig själv? Hur ska man anpassa reptilhjärnan till dagens levnadsvilkor? Jag kan bara utgå ifrån mig själv och svarar därefter. Jag tycker att det är en svår balansgång eftersom reptilhjärnan har så stort inflytande på mig. Den tar över min kropp många gånger och gör min logiska hjärnhalva passiv. Jag bara reagerar istället för att iakkta och observera situationer som stressar min själ. Efteråt följer en känsla av maktlöshet och "Vad hände"? "Varför reagerade jag så"?  Men jag har levt och lärt och lever och lär för varje dag som går och mina vapen mot detta är följande:

 

* KBT terapi- ett mycket konstruktivt verktyg. Det handlar om att utsätta s(m)ig för det man (jag) tycker är läskigt. "Just do it " och "Face your fear" är två favorit slogans som jag peppar mig själv med (...naturligtvis tar jag ett steg i taget och känner efter hur dagsformen är innan jag kastar mig utför mina stup.)

 

* Meditation och medveten andning- lugnar mig.

 

* Medvetenhet- att veta vad som skrämmer mig gör det lite enklare att greppa, förstå mig själv, så jag nästa gång jag reagerar, blir rädd kan behandla mig själv mer kärlekfullt och empatiskt istället för att fördöma mig själv och mina reaktioner (...tar sin tid men övning ger färdighet!)

 

* Träning-  gärna i skogen eller vid havet

 

* Umgås-  djur och mina systerbarn så ofta jag kan för det ger mig  inspiration och livsglädje!

 

* Omger mig av- positiva, varma, empatiska, goa människor så ofta jag kan

 

* Läser-  själ(v)utvecklande litteratur

 

* Övar mig på-  att sätta gränser, lyssnar inåt och går den enda vägen jag vet om- nämligen min egen!

 

* Kreativ- skriver, sjunger och tecknar

 

* Försöker att äta-  en sund, vettig kost på regelbundna tider, dricker rikligt med vatten och tankar mina batterier med minst 7 timmars sömn per natt.

 

* Restrektiv med-  alkohol

* Max-  4 koppar kaffe per dag

 

* Vill prova på- floating som visst ska vara toppen mot depression och stressiga själar!

 

 

 

På återseende!

 

Kram/Petra

 Så här glad i hjärtat blir man av att umgås med sin lillasyster!

 

Kram

/Petra

I dag är jag ledig och jag gillar verkligen känslan av frihet som lediga dagar bjuder in till. Att ta dagen som den kommer och "bara vara" eller att göra något inspirerande som att umgås med någon man blir glad av! Och när man talar om trollen så fick jag just ett sms av min lillasyster om vi skulle ta en fika på stan. Så en fika på stan blir det när jag vaknat till liv. Kanske knipsas det ett foto dagen till ära? (genom hennes mobil). Hon har ju kamera på sin telefon i motsättning till jag.

 

I övrigt så möttes jag av en gosig och glad katt och det är första gången han möter mig så på de 8 dagar jag varit kattvakt! Hans kroppspråk sa: -"hej, jag gillar dig du snälla och kärleksfulla människa...blir det nå käk"?  Som ni ser så fortsätter vi att göra framsteg på vår katt-människa relation och det är en fantastisk känsla det!

 

PS. Kanske bloggar mera i afton och lägger in foton om det knipsades några från fikan så kom tillbaka senare!DS

 

Kram,

/Petra

l

 

Kommer hem och njuter av lugnet i lägenheten efter 26 timmar på jobbet. Men det varar bara i en halvtimma sen bestämmer sig en granne för att börja spela musik med en volym lika hög som eiffeltornet och en bas som får min röv att jag lyfta från golvet. Underbart! Grannen testar mitt goda humör kan jag glatt tala om men jag tänker ge honom lite tid att leka av sig och se om han lugnar sig (...jag vet att det är en han för jag hörde hans röst från balkongen.) Klockan är trots allt inte midnatt utan eftermiddag och semestertid. Midnatt- semestertid eller ej- det hade varit en annan femma! Då hade jag gått ner efter 5 minuter och vänligt men bestämt meddelat att volymen inte är grannvänlig.

 

Annars då? Jag är trött men vid gott mod! Har fina kollegor som förgyller min arbetsdag som varje dag serverar stora som små överaskningsmoment. Att jobba med människor är alltid en utmaning men samtidigt orhört lärorikt, och det var dagens det om detta hörrni! Nu ska jag fixa middag sen blir det att träna ikväll om jag inte är för trött och somnar. Jobbar imorgon också sen kommer 2 härliga fridagar. Får se vad jag hittar på då!

 

Vi ses,

 

/Petra

Sitter och myser med nykokt kaffe i koppen och iakktar regnet som faller utanför mitt fönster. Perfekt jobbväder! Solen önskas åter imorgon klockan 15.00 för då slutar jag mitt arbetspass och har två dagar ledigt!

 

På återseende,

 

/Petra

*laddar batterier* 

 

Just kommit hem från landet och en helt underbar mysfredag med storasyster och hennes familj! Vi snackar sommaridyll på hög nivå med strålande sol, knallblå himmel, picknick och filmmys till kvällen. Det blev popcorn och smågodis och "Giddra inte med Zohan"- en film vi alla sett förut men som är så rolig att vi såg den igen!

 

Idag har vi chillat, spelat bamsememory (jag vann med 19-7 första omgången och andra omgången blev det oavgjort) vi har promenerat, jag har joggat 45 minuter och sen lekt med barnen i trädgården,spelat fotboll, badminton och freesbee. Härligt med aktiva trollungar! Nu är moster Petra trött och kommer inte att knata ner till stada för att se gratiskonserten ikväll. Väljer lugnet i mitt eget sällskap och katten Sigge under soffan

 

Imorgon börjar min sommarjobbsperiod och första passet är ett mastodontpass; kväll-natt-dag! Det ska dock bli gött att jobba igen och göra rätt för sig efter en veckas ledighet och mys med vänner och familj. Ska ju vara balans mellan vila och jobb!

 

 På återseende!

/Petra

 

 

Jajamensan hörrni, idag ska jag följa med min storasyster ut på landet och hänga med familjen. Jag ska bli hämtad med motorcykel, jippiiii!  Dagen är planerad och vi ska ta en båt ut till en lugn vik och sola, umgås, grilla och njuta av livet! Kvällen går i fredagsmysets tecken och vi ska fredagsmysa så stort att reklamfilmen "fredagsmys" kommer att blekna i jämförelse! Det blir popcorn, chips, dipp, godis och gott att dricka i glasen. Kanske även grönsaker, dipp och friska frukter får ta plats på bordet för det är ju sommarfräsch fredagsmys om något! I övrigt så har vädergudarna sett till att fredagens väder blir lovande för solen skiner och himmlen är blå! Härligt!

 

PS. Imorgon händer det saker i stada, närmare bestämt en gratiskonsert i parken! Folkfest! Ska jag dit? Vi ses väl imorgon så får ni svaret!DS

Kram/

 

Petra

 

 

Den här filmen (nedan) är länkad ifrån den norska kvällstidningen VG och visar en brudgumms kreativa och mycket charmiga lösning för att komma runt sin rädsla att hålla tal till sin blivande fru! Jag måste erkänna att jag fällde en tår eller tre mellan varven av hjärtliga skratt!  ENJOY!

 

PS. Kom ihåg att högerklicka på länken så öppnas den i en ny flik! DS

 

 

Vaknade utvilad klockan 08.00 imorse! Det har jag egentligen gjort hela veckan men valt att ligga kvar någon timma eftersom jag är ledig och KAN sova längre. Men idag var jag pigg som en mört och solen sken in genom fönstret så jag bestämde mig för att stiga upp. Morgonrutinen är att koka kaffe, fixa frukost och numera även att hälsa på mammas katt som gömmer sig under soffan. Han är en väldigt ängslig liten kisse men rungande go och söt när han väl tinat upp. Av mig får han ta den tid han behöver för att "bo in sig", vi ska ju vara sambos i minst en vecka och kanske längre så ingen stress här i huset! Man säger ju att mänskliga relationer ska bygga på ömsesidig kärlek, tillit och respekt. Gäller även katt-människa relationen enligt mig. Det innebär att jag visar Siggekatten min omtanke genom att hälsa varje morgon, stryker honom mjukt över ryggen dem få minuter han lämnar sitt gömställe, serverar honom färskt vatten och kattmat varje dag, samt en ren och fräsch kattlåda. Resten är upp till "katta"!

 

I övrigt har dagen gått åt pyssel och fix. Jag knatade bort till affären nyss och handlade mat (härligt att bo i en stad med gångavstånd till det mesta!). Älskar när kylskåpet är välfyllt och idag fyllde jag på med mjölk, ägg, god yougurt, härlig sommarmat, grönsaker, vattenmelon, bubbelvatten med smak och kryddstark chorizo för att nämna några favoriter.Sen passade jag på att slänga igång 2 maskiner tvätt och den 3:e inväntar sin tur. Lunchen är intagen och strax ska eftermiddagskaffet kokas och vattenmelon skäras i läskande skivor. Detta ska avnjutas på min fina balkong med havsutsikt!

 

Jag livsnjuter verkligen här uppe just nu hörrni! För varje dag som går tar jag långsamt tillbaka staden som jag förlorade någonstans på vägen in i vuxenlivet, och det ökar min livskvalitet, inre ro och lycka! Det känns i hjärtat, på ett fint, varmt vis. Det är skönt att "landa" här, ha ett eget "kryp in" och bara ta dagen som den kommer nära min familj, mina rötter. En tydlig kontrast till de senaste 15 åren då jag bara varit hemma korta perioder och intensivt flygit och flängt för att hinna träffa familj och vänner. Nu prövar jag en ny variant och det är en spännande resa...

 

PS. I morgon står helgen på tur. Vad ska jag hitta på tro? Ses imorgon så berättar jag! DS

 

På återseende!

 

Kram

/Petra

 

För att ge er en uppfattning av hur vacker natur jag kommer att omges av varje gång jag tränar denna sommar har jag lånat detta foto från: http://www.freephotos.se/browse_photos.php (... alla foton jag lägger ut i bloggen är förövrigt lånade från denna fantastiska hemsida- förutom de foton systeryster tagit- bara så det var sagt.) Runt en nästintill identisk sjö joggade jag igår 2 varv- en kort men intensiv runda på 3 km. Lägg till att det tar cirka en timme att promenera (i kuperad terräng) från hemmet till sjön och tillbaka, så kroppen får sig en rejäl genomkörare. Med andra ord så kommer detta att bli en av mina favoritplatser för att träna och ladda batterierna på. Helt underbart!

 

 

Jippi, jag har hittat en hemsida: http://www.freephotos.se/ - där man kan ladda ner foton gratis! Passar ju utmärkt i väntan på min egen kamera!

Har nyss haft besök av en mycket kär barndomsvän! Vi har gått i samma klass genom hela låg- och mellanstadiet, bott grannar och lekt mycket ilag men tappade kontakten med åren. För cirka ett år sedan återupptog vi kontakten och tänk, vänskapen är lika avslappnad och hjärtlig som när vi var barn! Känns så tryggt och skönt att ha en sån fin vän på hemmaplan. *Tacksam*

 

Måste säga att det känns spännande, ovant och lyxigt på samma gång att kunna ta emot besök i min "egna" lägenhet. Vuxenpoäng till mig! I eftermiddag ( Läs: snart) kommer mamma och hennes gubbe med deras katt som jag ska passa under en veckas tid medan dem är på semester. Jag är en sann djurvän så det ska bli jättemysigt med en katt i hemmet!

 

PS. Jag har inte nämnt det förut men jag har ett genuint intresse för astrologi och följer en blogg som är grymt bra! Så för er som delar mitt intresse för astrologi bifogar jag länken nedan, välkommen in! Och hörrni- ikväll är det fullmåne så var uppmärksam på era känslor! DS

/Petra

Jag blir glad när fler människor pratar öppet om psykisk hälsa! Vi människor är inte gjorda av sten och det emotionella och den psykiska hälsan är lika viktig som det logiska och den fysiska hälsan. Dem går hand i hand. Psykisk och fysisk hälsa har vi alla och ingen kommer undan detta faktum. Inte ens en känd, framgångsrik och vacker skådespelerska kommer undan! Länken nedan är en artikel från dagens Aftonbladet och i den får du veta vilken kändis som visar vägen!

 

PS. Eftersom det trillskas med att automatiskt öppna bifogade länkar "i ny flik" i mina inlägg, så har jag kommit på en kreativ lösning för att komma runt problemet. Innan ni klickar på den bifogade länken ska ni högerklicka på musen, för att så välja " öppna länk i ny flik". På så vis förvinner ni inte från min blogg utan får länkarna paralellt bredvid varandra! (...men det visste ni väl kanske redan? :) ) DS.

 

 

Kram och på återseende imorgon!

 

/Petra

 

Gårdagen bjöd på en hejdundrande festival ändå hörrni! Jag fick ett sms av min lillasyster igår vid 6-snåret om jag ville hänga med och se två band spela på stadsfestivalen. Vädergudarna hade nämligen sett till att regnet lyste med sin frånvaro och det var uppehåll, om än disigt, kallt och rått. Jag svarade att jag skulle fundera och återkomma senare under kvällen. I samma veva fick jag ett telefonsamtal från min pappa att han skulle komma på söndagsbesök med sin tjej! - Sa jag inte att det skulle komma fler tåg att umgås? hi,hi

 

Till min hjälp att ta beslutet om jag skulle ta en lugn kväll hemma eller gå ut och vimla med lillasyster på stadsfestivalen blev träningspasset. Träning rensar min kropp och mina tankar från all tänkbar negativitet, stress och oro och jag brukar ta bättre beslut efter ett träningspass än innan.Jag passade på att springa förbi matbutiken på väg hem då jag är i stort behov av en ordentlig kaffemaskin, och vad det betyder är en sådan man skruvar ihop och sätter direkt på spisen. Det blir det bästa kaffet! Eftersom pappa och tjejen ska komma på besök inhandlade jag även fikabröd och middagsingridienser beroende på vad dem helst önskar. Kanske blir det " ja tack både och"? Bäst att gardera sig tänkte jag och slog på stortrumman!

 

Väl hemma kände jag att- va tusan, en liten sväng ut i vimlet och kvalitetstid med min lillasyster är ju aldrig fel! Sagt och gjort, slängde iväg ett sms och fick som svar att skjuts var på väg inom 40 min! Jodå, snabba ryck, så då var det bara att hoppa i duschen, piffa sig lite och slänga på sig kläder.Kvällen blev väldigt lyckad, jag fylldes av massa positiv energi av den härliga stämning som stadens invånare skapade i takt med den svängiga musiken som musikerna bjöd på! Jag träffade kusiner och några bekanta under kvällen och det var mysigt och glädjefyllt! Hurra för mig, min lillasyster och hurra för folket och stadsfestivalen!

 

På tal om gårdagen- Vad peppade jag för igår? Söndagens fotbollsfinal i EM såklart! Foto nedan är inte från detta EM utan VM 2010. Men det illustrerar ett typisk "Petra inför EM eller VM match" -taggad, engagerad och peppad!

 

Fotbolls VM 2010

 

PS.Imorgon är en ny vecka med nya utmaningar och möjligheter och om ni återkommer så får ni veta vilka bravader som står på agendan!DS.

 

Kram/

Petra