petracaroline

 

Jag har, som ni kan läsa i "Del 1 Meditation-vadå?" sett med egna ögon att meditation kan göra för underverk, så bara det har öppnat mina ögon för denna magiska form av läkande. Jag har även under flera års tid känt ett allt starkare behov av att landa i mig själv och finna någon form av inre lugn utan att veta hur, då jag alltid varit en "allt eller inget"- jenta. Full gas till jag stupar typ. Att jag under 13 år haft en hektisk arbetsvardag som frisör och pedagogisk handledare i Oslo och samtidigt bott kollektivt under mer eller mindre de 13 åren har garanterat inte hjälpt mig att få ett inre lugn, tvärtom. Att jobba så nära människor i en stressig arbetsmiljö- med allt från 12-24 personer pratandes i munnen på varandra- i små lokaler (30-40 kvm) med telefoner som ringer, hårfönar som oväsnas, kunder som kommer in och ut i en jämn ström, som behöver vägledning när de ska köpa schampo eller boka tid, lärlingar som behöver hjälp med klippningar, pluss att man ska hålla koll på sin egen kund OCH tiden för nästa kund sitter och väntar... ja..puh, jag blir stressad bara av att skriva detta!

 

Föreställ er sen att efter sådana hektiska arbetsdagar komma hem utan att kunna dra sig tillbaka och bara vara, utan då behöva ta hänsyn till andra, ofta helt okända människor och socialisera vidare när man lagar middag och sen äter den, när man egentligen bara vill vara ifred i sitt eget sällskap i tystnad. Då tänkte jag mer på ekonomin än på mina inre behov och valde kollektivt boende av ekonomiska skäl. En sånn livsstil skapar stress för en skörstark person kan jag lova men jag visste inte då att jag var en sådan personlighetstyp.Fritiden var tyvärr inte lugnare kan jag intyga, nej, nej, cirka 2-3 gånger i veckan under 5 års tid tillbringade jag- the superwoman-  fritiden ideellt på Friskis&Svettis där jag jobbade som träninginstruktör. Något jag haft stor glädje av men jag hade inte tillräckligt med självkännedom på den tiden och insåg inte mina egna begränsningar. Jag ville göra så mycket men kroppen och själen hängde inte med, och tillsammans med den överaktiva livsstilen, kollektivlivet och den hektiska arbetsvardagen blev resultatet att jag smällde in i väggen inte 1, inte 2, men 3 gånger. Tredje gången insåg jag att något måste förändras och tiden efter insikten fylldes jag med känslor av misslyckande, sorg över att inte klara av arbetsvardagen, fritiden, livet och allt annat jag ville göra och vilsenhet följde- vad göra nu?

 

Tänk om jag vetat det jag vet om mig själv idag, då hade jag varit mycket snällare emot mig själv och prioriterat annorlunda. Idag vet jag att en sånn hektisk arbetsvardag och livsstil inte fungerar för mig och nu ser jag till att påverka där jag kan påverka. Arbetslivet rent generellt tar ju sin beskärda del av energi från oss alla och ger förhoppningsvis samtidigt mycket fint tillbaka. Samma sak gäller för studentlivet. Skillnaden idag är att jag är väldigt rädd om min fritid och hur den spenderas. Jag vet idag att jag behöver möjlighet att dra mig tillbaka i lugn och ro och tystnad, tid att smälta alla lintryck som livet serverar mig och jag behöver vara själv. Här kommer meditation in i bilden som ökar min livskvalitet och hjälper mig att balansera min energi, grunda mig själv och lugna min tankeverksamhet som ofta går i hundra åttio.

 

1) Det gör mig lugn och avslappnad

4) Det hjälper mig att omprogrammera mina tankar från negativa, försvagande till positiva,stärkande

5) Jag vill bli en mer ödmjuk och empatisk människa och övar på att förlåta, acceptera och iaktta utan att döma/fördöma mig själv eller mina medmänniskor- buddistiskt tänk.

 

PS. Imorgon eller fredag kommer sista inlägget om hur jag mediterar DS.

 

Kram,

/Petra