petracaroline

 

Tack för ert följe ni trogna läsare och sköt om er nu!

 

Allt gott,

 

kram

 

/Petra

Detta är en av mina absoluta förebilder när det kommer till andlig utveckling och personlig växt. Så klok och väldigt rolig och hans namn är Tojji Satsang och han är strålande!

 

" You are a special nobody" (Tojji Satsang)

 

För att greppa den kommentaren se videon jag bifogat och ni kommer inse visheten i den meningen och ni kommer le.

 

 

På återseende,

 

/Petra

Vilken underbar helg jag har haft! Men hörrni vad jag har njutit och tagit hand om mig själv! Jag har bland annat gått på SPA och fått nack- och ryggmassage, tränat, ätit gott, promenerat, läst, sett prinesessan gifta sig,  umgåtts med nära och kära, storstädat lägenheten. Allt detta var det behov för och en storstädning av denna kaliber har inte hunnits eller orkats med de sista veckorna då det varit mycket med skolan. Nu har jag rensat ur skåp, återvunnit papper, plast, glas, pantat, skrubbat, skurat, dammtorkat och tvättat kläder. Underbart!

 

Solen strålar här hemma och det är bara härligt med sommar! Hoppas vädret blir så här hela vägen fram till september/oktober då hösten gör entre. Jag ska fortsätta livsnjta, må bra, ta hand om  mig själv och umgås med dem viktiga i mitt liv, jobba hårt och HA ROLIGT däremellan! Det kommer bli betydligt färre uppdateringar på bloggen från och med nu för att jag kommer börja jobba och behöver vila från allt. Men misströsta icke kära ni för simsalabim så är inspirationen plötsligt här och då kommer nya blogginlägg serveras. Så; välkomna att titta in här med jämna mellanrum under sommaren!

 

Kram/

 

Petra

...nyklippt gräs. Det är sommar, det är fredag och jag har verkligen njutit av morgonkaffet på balkongen! 10.30 är det dags att bege sig till skolan för utvärderingssamtalet och sen är det sommarlov i en hel vecka innan inskolning och sommarjobb tar vid. Den veckan ska njutas! Hela sommaren ska livsnjutas och levas och mås! Efter lunch idag kommer en av mina käraste ungdomsvänner förbi på besök. Härligt! Fokus ligger på allt som är bra i mitt liv och det finns mycket att vara tacksam över. Utmaningarna livet serverar gör mig (oss) starkare och det är också positivt så ryggen är rak, huvudet på skaft och hjärtat visar ödmjukt vägen fram. Min sanning, min väg som jag följer.

 

 

På återseende,

 

/Petra

Dagen har varit lugn och skön och jag har njutit av ledighet, vackert väder, god frukost och ett uppfriskande träningspass i skogen. På väg hem började en söt pensionärstant prata med mig och hur vacker ett träd slagit ut i blom och så pratade vi om hur vackra de lila syrenerna är. Jag gillar verkligen äldre människor så det kommer bli en bra sommar att få glädjen att jobba för dem. Ser mycket framemot det!

 

Sista skoldagen trodde jag skulle bli av igår men jag ska tillbaka imorgon en sväng och snacka betyg med kommunikationsläraren samt utvärdera hur terminen och kursen varit. Tanken var att utvärderingen skulle göras igår efter mötet med rektorn och min mattelärare 12.30 (det sista mötet för denna termin) men det blev helt uppochnervänt då rektorn hävdade att vi skulle haft mötet i tisdags klockan 14.00? Att dem väntat på mig men då jag inte dök upp antog dem? Ja, jag har ingen aning vad dem antog? Om någon inte dyker upp på ett viktigt möte ringer man inte då? Eller mailar? Eller går in till rummet där man vet att eleven sitter och skriver kommunikationsprov och frågar varför denne inte är på mötet? Där satt jag och skrev i godantro att mötet skulle vara onsdag 5/6 klockan 12.30, men ingen kom och ifrågasatte vart jag var? Det enda besked jag fått om detta möte var då rektorn ringde till mig efter mötet vi hade fredagen 31/5, och då fick jag information om att mötet var satt på onsdag 5/6 klockan 12.30, parallelt med min kommunikationslektion. Något jag noterade i min alemancka och även nämnde för min lärare i kommunikation då jag skrev kommunikationsprovet i tisdags; att jag skulle komma senare till utvärderingssamtalet då jag hade ett möte först, 12.30. Varför skulle jag säga det till läraren om mötet var satt till på tisdagen klockan 14?

 

Då jag igår kom till skolan var matteläraren på väg hem på lunch? Som tur var kom jag i samma veva som hen skulle hoppa upp på cykeln så jag bad hen följa med in till rektorn för att reda ut vad som försigår? Hen sa nämligen att hen fått besked om detta mötet på tisdageftermiddagen!? Och att de väntat på mig i konferensrummet klockan 14.00 på tisdagen? Rektorn som i fredags 31/5 sagt till mig att tisdagar INTE passar för då har lärarkåren samverkanmöten. På tisdagar pch torsdagar. Hen visade mig till och med schemat för lärarna då vi stod på hens kontor och funderade kring tid för mötet. På grund av deras samverkansmöten 14.00 blev därför onsdag 12.30 bestämt då hen ringde mig. Så där står jag igår som ett frågetecken framför en rektor som hävdar att mötet var satt till tisdagen 4/6 klockan 14? Blånekandes att det skulle varit igår. Att det inte fanns tid för mötet igår 5/6 12.30! Det var som att prata med en vägg. Ord mot ord. Mycket obehagligt och frustrerande. Jag vet att jag inte misstagit mig på tid och datum då jag skrivit ner det i min almenacka och detta möte är något jag värderar högt och sett framemot. Det är så många frågetecken att ifrågasätta kring kommunuikation, bemötande och agerande...

 

Hur som helst så fick vi bestämma en ny tid och gårdagens möte är en av de allra märkligaste upplevelser jag haft på länge, och det har bara gett mig ytterligare bekräftelse och ökad insikt om hur rätt vi, jag och flera av mina klasskompisar har haft i att något inte stämmer. Att något inte fungerar som det ska och då är det ju bra att vi belyser problemet och sen hur detta utvecklas får vi se. Tänker att det är klokt att hålla låga förhoppningar och förväntningar med tanke på denna komplexa typ av process som dragits igång. Det är många med på båten som har ansvar att agera för att få till en positiv förändring och det kräver att viljan och modet finns där. Människan är ju i grund och botten ganska bekväm, feg, lat och ovillig att förändra sig och med det i bakhuvudet är det extra viktigt att hålla låga förväntnngar och samtidigt odla tillit till att allt blir bra i slutänden för alla. Det var oavsett fint att ha fått prata ut med min mattelärare om hens bemötande från dagen då vi gick igenom provet, och hen erkände att det var en osmidig och onödig kommentar, samt att provet med uppgifter som inte går att finna i läroboken också är och var fel.

 

Så imorgon ska jag därför tillbaka en sväng till skolan och snacka betyg och utvärdera kommunikationskursen sen är det finito. Ser framemot en härlig helg utan att ha nosen långt ner i skollitteratur, bara vara,leva och må med dem som är viktiga i mitt liv!

 

Kram och på återseende,

 

/Petra

Ja, DET längtar jag efter nu men innan min längtan kan uppfyllas har jag några måsten kvar. Ett av dem genomfördes imorse, nationella provet i matte och det var jättsvårt. Det tyckte flera av mina klasskompisar  också så det i sig är ju en tröst. Jag har ingen stark magkänsla på att jag skrev E men det visar sig denna vecka. Jag har gjort det bästa jag kunnat med de kunskaper jag hittils förvärvat mig och blir det F så blir det F. IG på mattekursen blir mitt första IG någonsin och det i sig är en läxa. Dock inget jag våndas över, jag tycker IG i matte 2b är ok om det nu blir IG för jag har redan vunnit en större seger. Jag vet att jag kan klara kursen bara jag får mer tid och matte är faktiskt ganska roligt.Det trodde och tyckte jag inte i höstas.

 

Nu blir det att fokusera på nästa slutprov som vi har imorgon i kommunikation;  betydligt roligare, enklare och ett ämne som går medströms med mig skulle kan man kunna säga. Kommunikationkursen påminner om sociologikurserna som jag läste under 1 år i Stockholm så jag har mycket gratis i bagaget. Så då vet ni vad jag kommer göra resten av kvällen; ha nosen nerdykt i kommunikationsboken med pennan i högerhand och kollegeblocket i högsta hugg. Ser framemot onsdag efter 14.00 då är skolterminen slut.

 

Kram och på återseende,

 

/Petra

Jag är varm i hjärtat. Jag har haft möte med skolans rektorer tillsammans med en annan klasskamrat och det gick strålande. Mycket konstruktivt och väldigt fint. Räkna med åtgärder akut och preventivt emot kränkande attityder, förbättring av skoljmiljön och praktiska tilltag framöver. Jag är så stolt över att jag har stått på mig, stått upp för mina inre värderingar, vågat genomföra det här, följt min inre kompass om vad som är sant, rätt och äkta oavsett vad omgivningen anser. Jag följer mitt hjärta och min övertygelse att gott ska vinna, att tolerans, kärlek, respekt och medkänsla ska vara ledande i samspel mellan oss människor. Att vi behandlar varandra väl. Är snälla emot varandra och kommunuicerar om någon sårat. Hur ska vi annars få till förändringar? Vi har alla samma behov av att bli sedda, hörda och respekterade och accepterade. I dag har vi tillsammans tagit ett steg i rätt riktining på Komvux och det gör mig varm, varm i hjärtat.

 

Kram och trevlig helg!

 

/Petra

Idag redovisade jag mitt arbete på historian. Jag var inte välförberedd så jag var väldigt hoppig fram och tillbaka i mitt redovisande, långt ifrån min bästa redovisning. Men jag övar på att vara bra nog och våga genomföra utmanande uppgifter utan att kunna allt 110%, så det var inte helt omedvetet att jag valt att inte vara så påläst och välförberedd till dagens redovisning. Jag är nöjd att jag inte redovisade perfekt helt enkelt.

 

Fick B på rapporten och är så klart väldigt nöjd, stolt och glad över detta. Det känns välförtjänt och slutbetyget kommer mest troligt hamna på ett C och det är jag också väldigt nöjd med. Efter historiaredovisningen och lunch hemma övade jag på nationella provet i matte och det gick över förväntan. Jag har bestämt med min ängel och vän ( hon som jag läst historia med) att plugga matte tillsammans nu i helgen. Jag är så glad att hon finns! Hon läser matte 3 så hon kan hjälpa mig med allt jag ännu inte har greppat.

 

Att plugga med henne i helgen kommer öka mina odds att skriva E på provet på måndag och det känns så himla skönt. Jag ska göra allt jag kan för att klara provet. Får jag F är jag stolt ändå. Detta året har varit väldigt tufft och samtidigt väldigt utvecklande och att ha ridit ut denna stormen utan att hoppa av skolan eller helt brytit ihop då det varit som tyngst, det är den största segern för mig. Även att jag är myckert mer positivt inställd till matte numera, tack vara min egen omställning av inställning.

 

Har även precis fått mail på mitt schema för sommarvikariatet och jag är så otroligt nöjd! Jag får jobba hela 8 veckor och det kommer bli så bra! Jag är lycklig och tacksam just nu och jag ser ljust på sommaren och livet. Det ordnar sig för snälla människor!

 

Kram och på återseende!

Känslan av att hitta allt jag planerade att shoppa! DEN känslan! Med andra ord en väldigt lyckad gårdag på stan och resultatet ser ni nedan.

 

mina nya favoriter

Dagens kloka citat från boken " The book of awakening" som Mark Nepo författat. Så många visa ord, så mycket reflektion att ta till sig och meditera över. Jag älskar den här boken och därför delar jag gärna med mig av den till er då något träffar mitt hjärta.

 

På återseende!

 

 

Jag har varit oförskämt pigg en hel vecka nu och sover alldeles för få timmar om nätterna. Tänkte först att det måste vara på grund av fullmånen, för den veckan brukar jag alltid vara extremt nattpigg. Men nu är ju månen på väg tillbaka och jag är piggelin? Kanske extra speedad av stressen de sista dagarna i skolan? Kanske för mycket dagsljus? he,he..Hur ska det gå i sommar då tänker jag? Ljust dygnet runt här ju och min kropp kommer inte förstå att den ska sova! Måste skaffar mörkläggningsgardin.

 

Annars då? Jo, i dag genomförde jag en powerpont redovisning på kommunikationskursen och jag är så stolt! Det gick så smidigt som det aldrig har gått förr och jag var lugn, inspirerad, glad och busig. Som vanligt kommer informationen flytande till mig och jag kan allt innantill. Tackar min klisterhjärna och väl upparbetad studieteknik för detta. Jag erkänner också som regel att jag är nervös innan jag börjar redovisa och det har en rogivande effekt på mig. Jag slappnar av mera och så tar min glädje och entusiasm över och fokus hamnar på det jag ska redovisa. Redovisade föresten om "faran med vårt behov att generalisera, fördöma och placera varandra i fack"; ett superintressant ämne och jag använde bland annat dessa foton i presentationen. Väldigt roliga tycker jag!

 

 

Efter presentationen och avslutad skola var jag så nöjd att jag unnade mig massage på stans bästa SPA och det var underbart skönt! Dem som jobbar där är så mysiga, proffessionella och miljön där inne är lugn, harmonisk och alldeles,alldeles underbar. Massage var precis vad min rygg och själ behövde! Imorgon efter skolan ska ner på stan och köpa mig nya löparskor ( äntligen!!) och lite annat smått och gott och det ser jag också framemot. Viktigt att ge sig själv belöningar emellanåt.

 

Har även bestämt mig för att avsluta skolan nästa vecka istället för nu på fredag. Det blir nationella provet i matte nästa måndag och slutprovet på boken i kommunikation på onsdagen, och detta har lärarna okej:at. Det känns faktiskt skönt för det blir inte lika panikstressigt som om jag skulle pressa in allt denna vecka. Det ökar även chansen att kanske ro hem ett godkänt på matteprovet istället för att skriva F imorgon.

 

 

Kram och på återskrivande,

 

/Petra

 

 

Jag har samlat på mig några fina, högaktuella och tidlösa teman för att skriva barnböcker men jag är så osäker på hur jag ska komma igång? Har som en blockering eller spärr för detta, som att jag inte vågar tro at jag skulle kunna utforma eller skriva en barnbok? Kan ni känna lika som mig inför något som ni vill genomföra men fastnar på vägen? Trots att jag vet att jag har en gåva i att formulera mig skriftligt och nog med fantasi och egna erfarenheter att utgå ifrån som grund så kommer jag inte igång. Jag skulle haft gått en kurs i illustration känner jag för att även kunna rita bilder till min bok. Ja, ni ser vad jag hellre lägger tid på än att plugga men jag ska strax sätta igång. "Jag ska bara" som Alfons Åberg skulle ha sagt...

 

...så därför kan jag ju passa på att berätta att jag har varit ute på min dagliga träningsrunda och inser att mitt mål om rutor på magen (som jag satte mest för skojs skull i januari) börjar bli ett faktum. Jag satte detta mål mest som en bonus som sagt, en utmaning med tanke på hur stor livsnjutare och godistroll jag faktiskt är. Skoj hur som helst att det faktiskt går! Jag är också så otroligt nöjd med personalen som jobbar på gymmet där jag tränar. Dem är så trevliga, jordnära och goa och gymmet känns lite som mitt andra hem. Där känner jag mig "rätt", där är jag i mitt rätta element och där hittar jag oerhörd styrka,  kraft och inspiration att hantera vardagens utmaningar. Så massa kärlek och positiva tankar skickas till träning och de anställda på mitt gym <3

 

 

 

Vaknade upp till ännu en vacker försommardag och vad passar då bättre än ett foto på solrosor? Har lyckats sova av mig mycket av gårdagens och torsdagens besvikelse och ilska och det är bra, för innesluten ilska och besvikelse tynger. Jag anar att det hjälpte att jag såg en väldigt rolig komedi igår som heter "Anger management" med Jack Nicholssen och Adam Sandler. Skrattade mycket, högt och hjärtligt vid flera tillfällen och det gjorde susen för mig. Jätteskönt och befriande!

 

Helgen är också befriande skön och just nu håller jag på att avrunda mysfrukosten som idag betod av vaniljyougurth, musli, banan och hallon och inte glömma kaffet! Ska sätta mig på balkongen nu och njuta av solens strålar, tanka in D-vitaminer så att jag är laddad inför dagens träningsrunda. Blir nog cykel, löpning ochg styrketräning som jag brukar kombinera. Sen iväg på bibblan och låna en bok inför dagens studerande, har en power presentation i kommunikationskursen att bearbeta och jag måste försöka räkna matte. Rapporten i historia är så gott som färdig, har bara innehållsförteckningen, källor och finslipieri kvar så det är skönt. Nästa veckan komme bli jättekompakt med massa prov.

 

1) Redovisning i kommunikation på tis och/eller onsdag

2) Nationellaprovet i matte på onsdagmorgon

3) Redovisning i historia på torsdag

4) Prov i kommunikation ons eller fredag

5) Möte med rektorerna fredag 31/5

 

På fredag gör jag alltså min sista dag sen är skolan slut. Jag håller tummar och tår att allt praktiskt flyter på fint nästa vecka och att det blir ett fint avslut.

 

 

Kram och på återskrivande!

 

/Petra

Ett budskap för reflektion

 

Ibland funderar jag på om jag har varit en väldigt elak människa i något tidigare liv? För det är som att elaka, arga, bittra, avundsjuka, småliga människor sugs emot mig som en katt mot en allergiker i detta liv. Ja, nu överdriver jag kanske lite; det är långt ifrån bara sådana människor som kommer in i mitt liv. Jag vet också att det händer oss alla mellan varven att vi möter på elakingar och energivampyer men dagar som igår gör inte den vetskapen enklare. Just nu är jag både ledsen och arg och anledningen är återigen en lärare på skolan som begått ett tjänstefel, det vill säga kränkt.

 

Igår när jag och en av mattelärararna ska gå igenom mitt matteprov börjar hen med en lång utläggning om att matte verkligen inte är min starkaste sida. Jag hör vad hen säger och svarar att jag är väl medveten om detta men att jag är väldigt glad att utvecklingen ändå gått så pass framåt för min del under mitt år på Komvux. I hens ögon kanske min utveckling är myrsteg men för mig är det gigantiskt. Från att ha grym matteångest ( typ panikångest och svettatacker på lektionen om jag inte förstått vad läraren försökt förklara),jag har haft massiv ångest att be om hjälp och att komma över mina blockeringar kring matte är därför en STOR seger. Jag har lyckats vända en negativ inställning och hållning gentemot matte och min egen förmåga, till att faktiskt tycka matte är helt ok och jag inser att jag kan mer än jag anat. För min del är det tiden som är knaper för denna kurs och jag hade nog behövt en termin till med tanke på allt annat som tagit mina krafter detta år. Dessutom är matte en process som inte kan tvingas fram. Förståelsen för matte kommer i vågor av total baklåsning till en fantastsik ahaupplevelse då allt är någorlunda glasklart och greppbart.Och alla har olika lång inlärningsprocess. Jag har ju inte läst matte på 17 år heller och då läste jag matte A, nu läser jag matte B som numera kallas matte 2 och är svårare än tidiga B kursen.

 

Vidare under vår genomgång får jag också upplyst att det är uppgifter i mitt prov som inte ens finns i min mattebok!(!!) Dessa uppgifter har jag i provet lämnat med frågetecken av naturliga skäl får jag då klart för mig. Hen bortförklarar detta med att det inte är hen som skrivit provet. Detta är andra gången som det sker och jag börjar tycka att det är pinsamt å denne lärares vägnar och jag säger att detta är inte en hålllbar ursäkt längre. Att det INTE är ok att ha uppgifter på ett prov som man inte ens kan plugga till? Har ni hört något märkligare? Hen stryker den frågan ur provet till min fördel men utan min protest hade det inte skett. Vi fortsätter iallafall att gå igenom mitt prov som inte blev godkänt och när vi är färdiga känner jag att jag måste lätta mitt hjärta. Jag ber hen sluta med att kommentera hur oduglig jag är på matte eftersom det stjälper mer än det hjälper. Jag säger också att jag verkligen hoppas att hen inte säger sådana saker till andra studenter. Hen svarar att det faktiskt vore värre att säga motsatsen och att hen bara är sanningsenlig! SANNINGENLIG!? Att vara sanningsenlig, saklig och schysst är att säga; Petra detta är dina starka sidor och detta är dina svagare sidor där du har förbättringspotensial. Men vart ligger det sanningsenliga, schyssta, sakliga i att börja en provgenomgång med en sarkastisk kommentar om hur svag mina mattekunskaper är? Varför säger man så i huvudtaget? I min värld hör detta beteende inte hemma i lärarens roll som professionell pedagog, att trycka ner sina elever och gotta sig i deras svaga sidor. Eller har jag helt fel?

 

Jag är glad och stolt att jag stod upp för mig själv och andra som genomgår samma elände och jag är stolt över min framgång oavsett vad hen anser om detta. Men jag blir ledsen av hens beteende och efter att ha pratat med två av mina klasskompisar så framkommer det att även dem har råkat ut för samma behandling fast med andra mattelärare på vår skola. Jag vet om ganska många nu som kan bekräfta mina uppleveler och det är så sorgligt. Jag har verkligen ingen lust att räkna matte nu kan jag säga men samtidigt har jag mitt mål om att försöka klara nationella provet nu nästa onsdag. Tur att vi ska möte med rektorerna också 31/5 förhoppningsvis för det här är ju inte ok någonstans!

 

Kram,

 

/Petra

 

Idag har vi haft elevrådmöte med skolans rektor. Hade helt glömt av att vi skulle ha det då jag kom till skolan imorse och det var kanske lika bra. Vi blev påminda av en av mattelärarna i början av mattelektionen och vi blev sammanlagt cirka 40 elever och rektorn. Mötet gick på en kvart och jag var en av fyra som vågade ta till orda. Jag sa vad jag hade på hjärtat kring den psyko sociala miljön på skolan och det gick bra. Jag är oftast modig vid sådana hära tillfällen och vikten av att få ut mitt budskap går före rädslan. Det är skönt!

 

Under lunchen efter mötet slog dock en tanke mig, generellt brukar tankar och frågor som oftast ploppa upp i mig då jag fått smälta ovh reflektera kring det som sagts eller lämnats osagt, nämligen att av 40 personer var det fyra som vågade ta ordet! Det tycker jag visar på att elevrådet inte fungerar optimalt och därför ska jag tipsa om att man även borde komplettera elevrådet med skriftliga åsikter som rektor får samla in i slutet av mötet. Jag menar tänk vad många som har åsikter som av en eller annan anledning inte lättar sitt hjärta vid sådana hära möten. Då finns det ju stor risk för att skolledningen tror allt är bra men i själva verket är det inte så bra

 

Dagens guldkant inträffade på väg in till mattelektionen då jag träffade på en klasskompis från historiakursen som också läser matte men hon läser en annan kurs än mig. Det var bara så kul att se henne igen och vi satt bredvid varandra och räknade (pratade) under lektionen. Hon gör mig glad och lugn och om det finns änglar i människoförklädnad på denna jord är hon en av dem, jag lovar!

 

Efter skolan var jag ändå grymt trött och jag hade ingen lust att varken träna, promenera eller cykla. Ont i nacken som tusan och allmänt slutpå. Vilade hemma några timmar, tog mig i kragen och diskade och tvingade sen ut mig ändå, för det brukar ju kännas bättre efter man väl kommit sig ut. Men efter 10 minuters promenerande var vägen avstängd och jag såg det som ett tecken på att till och med livet självt tyckte att jag skulle vända och gå hem. Ha,ha, så då låtsadestänkte jag " Vilken otur" och så gick jag hem.

 

Nu är middagen strax färdig och regnet snart ett faktum. Mysigt tycker jag och perfekt pluggväder! Ska fortsätta knega på min rapport.Mycket kvar att bena av men ett steg i taget så blir det färdigt tillslut. Återstår 10 intensiva dagar kvar i skolan så det är bara att göra det som skall göras.

 

På återskrivande,

 

/Kram P