petracaroline

I samband med min Norrlandsflytt sommaren 2012 har mitt gästbloggande för Vårdguiden i Stockholm avslutats (november 2011 t.om juni 2012) Gästbloggen har varit en fantastisk, lärorik och givande resa som värmt mitt hjärta och öppnat mina ögon. Jag har insett att min historia är värdefull för fler än bara mig och att jag kan hjälpa andra genom mina ord. Just därför känns det extra inspirerande att fortsätta bloggandet på egenhand. "Petracaroline" är nygammal och startades i oktober 2011 mest för min egen del, då det skrivna ordet är mitt sätt att ventilera tankar och sätta ord på känslor. Genom Vårdguidens läsare har jag fått erfara det vackra i ordspråket "delad glädje är dubbel glädje" och jag hoppas att den glädjen lever vidare här! Jag kommer att uppdatera bloggen med 3-5 inlägg i veckan och beröra olika teman som psykisk hälsa, personlig och andlig utveckling, träning, kost och meditation. Inläggen kommer att förgyllas av mina egna erfarenheter, vardagsupplevelser och filosofiska reflektioner. Varmt välkomna!

23/8 En klapp på axeln

Publicerad 2012-08-23 14:42:00 i

Idag klappar jag mig själv på axeln! Jag har suttit och pluggat matte i skolan på en lektion som är frivillig att delta på, med andra ord ej obligatorisk. Men det är inte av den anledningen som jag klappar mig själv på axeln. Matteplugget gick överlag smidigt men mot slutet av lektionen körde jag fast och jag brukar dra mig för att be om hjälp. Jag ogillar känslan att inte greppa och förstå och det ger mig jätteångest och jag får klump i magen och värste svettattacken. Det får mig att undra; vad kan jag tänkas ha varit med om under skolårens gång som jag verkar ha glömt eller förträngt eftersom jag får en sådan stark reaktion? För denna ångest är kraftfull och sitter långt inne i "ven" och Edward Munchs tavla "skriet" (...om än en kopia) är talande för ångestkänslan...

.

..men jag trotsade min ångest (...över att inte förstå och att be om hjälp) och eftersom min lärare är så mjuk och pedagogisk så struntade jag i att jag kände obehaget komma över mig medans hon förklarade. Nej, jag var inte helt bekväm där jag satt men jag lyssnade på henne, testade att lösa uträkningen själv och jag förstod! Är inte det två segrar i en smäll så säg? Så nu vet ni varför jag klappar jag mig själv på axeln och min lilla stora seger ska firas med ett löppass. Jag ska springa av mig ångesten som fortfarande sitter kvar i kroppen- Ut med den rädda energin och in med den orädda! SEGERN ÄR MIN!

Kram,

/ Petra

Kommentarer

Postat av: Cicci

Publicerad 2012-08-23 19:05:49

Du ska defenitivt ge dig själv en klapp på axeln och vara stolt över dig själv med.

Svar: Hej Cicci! Tack! Ja, jag är stolt över att jag tar mig för och vågar änfast det är svårt ibland och jobbigt! Men genom detta stärks jag och får mer självrespekt och det är en fin investering om något!KRAM

petracaroline

Kommentera inlägget här

Om

Här följer lite kuriosa om mig; en sann konstnärssjäl med många kreativa strängar att spela på. En som lever och andas för kommunikation, det skrivna ordet och som tycker att det vilar något magiskt och vackert över att kunna beröra människor med en text. Att skriva och dela med mig av mina erfarenheter till andra ger mitt liv mening. Något annat som ger mitt liv glädje och mening är musik, jag älskar att sjunga och gör det gärna, ofta och högt. Friheten att få vara mig själv är också a-o för mitt välmående, andlig och personlig utveckling, hälsosam kost och träning likaså. Allt ovan nämnt tillsammans med meditation, familj och vänner utgör kärnan av mitt liv och mina intressen. PS. kolla gärna in mina rekommenderade bloggar under "länkar".DS.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv