*återhämtning*
Jag är så trött att det finns inte! 26 timmarspasset är verkligen hårt, mentalt framför allt. Det är nog ovant för mig att vara omgiven av människor jag knappt känner, så intensivt, så nära, 24/7. Det är ju så att vissa människor laddar batterierna bäst när dem är med andra människor, och vissa laddar batterierna bäst i ensamhet. Jag tillhör den sistnämda kategorin. Under jourpassen sover jag (...av naturliga skäl) väldigt lätt, som en indian med ena ögat öppet, och sömnbristen gör sig påmind dagen efter. Jag blir mer mottaglig för min omgivning och alla intryck som kommer från höger och vänster förstärks. Det är som om allt bara slukas rätt in i mig och jag har inget filter som sorterar bort energier och intryck som kan tynga mina axlar. Jag kan gå från att vara energisk till att knappt orka prata under loppet av 26 timmar. Men så är jag ju en "allt eller inget jänta" också, på gott och ont. Jag försöker bli mer balanserad och nyanserad och det är en av mina utmaningar.
För att tanka mina batterier är det vila i ensamhet (eller i sällskap av min kära familj/nära vänner) och träning i naturen som gäller. Efter jobbet idag kom min goa mamma förbi en sväng för att hämta hem katten Sigge, och i samband med att dem åkte skjutsade hon upp mig till den magiskt vackra sjön. Där joggade jag 5 km, så härligt! På väg hem handlade jag mat och middagen blev ljuvlig, hemlagad linssoppa och nu är jag mätt och belåten. Kommer lägga mig tidigt ikväll och få mina timmars god nattsömn, ska även meditera och öva medveten andning innan jag somnar. Imorgon står ett kvällspass på agendan och jag satsar på att jag är mer balanserad då.Har ännu inte bestämt mig för om huruvida denna typ av jobb skulle funka för mig på heltid eller ej, och det är en av anledningarna till att jag tackade ja till sommarjobbet. Jag är av den kalibern att den som lever och erfarar får svaret och det ska bli spännande att se vad jag säger 5 augusti då jag gör sista dagen. (Jag tror att denna sommar kommer att hjälpa mig vidare när det gäller val av framtida universitetsstudier.)Avslutningsvis- det fina med 26 timmarspasset var att inget hemskt hände under fredagen den 13:onde, och jag bakade jordens godaste smulapaj på rabarber idag!
Kram
/Petra