Före morgonkaffet: ett stycke sur, sammanbiten P...
Efter engelskan och morgonkaffet: ett stycke glad P..
Ja, min måndagmorgon börjar ju med engelska och "chatlession" (...och jag som är så förtjust i att tvångsprata tidigt på morgonen!) som går ut på att vi ska presentera en nyhet inför resten av klassen, något som har hänt under helgen som upprör, förvånar, fascinerar, berör eller kort och gott bara en nyhet. Idag valde jag att berätta om en man som hoppat in bland tigrar på ett Zoo i Bronx och det tog 10 minuter innan mannen blev räddad och han blev alvarligt skadad i bröst, rygg och lår. Turligt nog så överlevde både mannen och tigern så min nyhet hade ett lyckligt slut.
Som jag skrev så ogillar jag att måsta prata så tidigt på morgonen då jag behöver få min tid att vakna till liv och tina upp. Klockan 08.10 är jag med andra ord ganska stelfrusen men det är bara att gilla läget, samma regler gäller ju för alla i klassen och jag har en fin klass och en fin lärarinna så det blir trevligt tillslut änfast jag är en vresig tröttnos (...jag försöker dock stävja min vresighet, bara tröttnosen får ta plats)
I övrigt så har jag bestämt med min mattelärare att första provet ska genomföras imorgon och det känns faktiskt helt ok! Det är lika bra att görat och få svart på vitt vad jag eventuellt behöver plugga mera eller att allt är kristallklart. Vi har ju prov på kapitel 2 redan nästa vecka så denna vecka är matte prioritet 1, engelskan och historian ligger jag rätt bra till med så det reder sig.
Nu ska jag njuta morgonkaffet och öppna matteboken för "övelse gjör mester" som man säger i Norge.
Kram och på återseende,
/Petra