Jag är så stolt över mig själv idag! Jag känner hur jag växer och utvecklas när jag lyckas använda det verktyg jag hittils skaffat mig för att hantera det som är ångestfyllt eller jobbigt. Jag kör "gör tväremot" samt ifrågasätter negativa, automatiska tankar och byter ut dem mot positiva eller neutrala. Exempel på att göra tvärtemot kan vara att jag inte vill gå till skolan och plugga matte. Jag ställer frågan varför och så kommer femtielva argument och rädslor fram ur garderoben. Då säger jag till mig själv- "Petra, nu kör vi "gör tvärtemot". Och när jag gör det så känns det grymt jobbigt men ändå bra att jag går emot det som känns tungt. Jag vägrar ge vika och jag visar mig själv att jag styr min skuta.
På lektionen idag var det sjukt mycket elever och bara en lärare. En dålig dag hade jag vänt i dörren eller gått in, satt mig och blivit jätteångestfylld. Nu traskade jag in, satte mig och andades några gånger, tog fram matteboken och småpratade med en elev bredvid mig. En efter en trillade mina två guldkompisar in och jag kände mig bättre tillmods. Min lärare kom fram under lektionen och frågade mig om vilken tid vi skulle synka till specialpedagogen på fredag, och sa att det blivit dubbelbokning. I vanliga fall skulle jag tänkt negativt typ - "ja, så klart, jag är inte viktig eller prioriterad". Men idag tänkte jag även positivt/neutralt -"Herregud en dubbelbokning kan hända den bästa! Ta det inte personligt. Det betyder varken att jag är mer eller mindre värdefull huruvida ett möte är dubbelbokat eller ej. Vi kommer hitta en lösning". Sen kändes det genast bättre! Så jag lär mig att styra negativa tankar emot neutrala eller positiva tankar och det funkar! Så jag bad min lärareatt snacka ihop sig med specialpedagogen så att jag fick veta vad som gällde.
JAG STÅR UPP FÖR MIG SJÄLV!
Sen kom specialpedagogen in i klassrummet och hämtade mig. I vanliga fall skulle jag tycka att den uppmärksamheten riktad emot mig vara obehaglig men nu valde jag att tänka - "Hon är här för att hjälpa mig". Och så jag traskade ur klassrummet med huvudet högt och trygga, bestämda steg. Väl ute i korridoren sken hon upp och sa- "Du ägde verkligen situationen i klassrummet"! Hur härligt som helst att få höra det och jag kände även så i hjärtat! JIPPI! Jag berättade för henne att jag jobbar med verktyget "gör tvärtom" som hon även rekommenderat mig under vårt samtal innan sportlovet och det fick henne att bli glad. Sen jag berättade lite hur jag tänkt sen vårt möte och så stämde vi av en ny tid på fredag. Väldigt lyckat samtal med henne och jag växer! Väl inne i klassrummet frågade min lärare om tiden och även om att vi missat ett samtal efter lektionen i måndags, som jag bett om. Men då sa jag- "Det tar vi på fredag" och så fick han gilla läget. Detta är ju inget jag vill snacka om inför hela klassen så jag markerade min mening kort men bestämt och drog en gräns.YEY!
Hur står ni upp för er själva i vardagen? Vilka verktyg använder ni er av?
Kram och kärlek!
/ GLAD Petra!